fredag 12 september 2014

Varför göra det svårt när det kan vara lätt…?

Det är mitt och Davids nya motto. :)
Varför göra det svårt när det kan vara lätt? Och det kan man ju undra verkligen!

Vi hade pratat om detta för några dagar sedan och bestämt oss för att vi ska göra så allt blir lätt i vår trädgård. Vi har ju en ganska stor tomt på närmare en hektar så det finns ju mycket som kan vara jobbigt och ta väldigt lång tid.
Men vi hade i alla fall bestämt att vi skulle förenkla allt så mycket som det bara går.
David har varit iväg och jobbat några dagar nu och jag och Ody har härjat fritt här.
Häromveckan var jag på Järnhandeln och köpte två stora rullar med täckpapp, sådan man använder när man ska måla, så man inte kladdar på golvet. Den rullade jag ut på en stor yta i trädgården, nära grönsakslandet. Tanken är att jag ska slippa gräva runt allt det där gräset utan att det ska ligga och förmultna av sig självt under täckpappen. Förra helgen körde vi många skottkärror med äpplen som vi la ovanpå pappen och även en del gräsklipp. Men det räckte inte alls. Den ytan jag täckt är ungefär 50 kvm så det var mycket att täcka in. Vi hann ju så klart inte med detta och i flera dagar har jag gått och grämt mig lite över att den aldrig blir täckt. (Av sig själv helst)
Idag drog jag igång lite motvilligt och körde runt i trädgården med skottkärran och tog allt jag kunde hitta, även äpplen. Efter tre kärror så kom jag på att det här är ju inte enkelt. Det här är ju skitjobbigt!!


För några dagar sedan köpte vi halm från en bonde i närheten, så jag tog tre balar och skakade ut på täckpappen. Det tog ungefär en timme och det var väldigt roligt. Ody hoppade runt i halmen och tyckte det var superkul hon med. Nu är hela nya landet täckt och nu är det bara att, i vår egen takt hälla över äpplen, gräsklipp och kompost. Känns riktigt skönt och nu kan jag sluta att gräma mig över det! :)

Nästa år ska det växa riktigt god potatis där!

torsdag 11 september 2014

Inte som alla andra

Att ha tankar och planer som inte passar in i vårt fixade samhälle kan vara väldigt frustrerande och irriterande ibland. Det är många som gärna påtalar skillnaden mellan deras normala och vanliga liv och vårt lite mer annorlunda sätt att leva.
Jag har hört många säga "men så kan man ju inte göra", "ja, det där kan man inte tjäna nå pengar på", " så där kan du inte hålla på när du bildar familj" eller "jag förstår inte hur du orkar, det är ju mycket jobbigare att arbeta på en helgdag". Att få höra detta någon gång kanske inte gör så mycket, men att få höra det några gånger i veckan är väldigt störande.
Jag och David är väldigt påhittiga och testar gärna att göra olika saker. Att bygga ett hus av halm och lera till exempel är inget konstigt för oss, men väldigt konstigt för många människor. Att odla sin egen mat när det finns att hämta på ICA är också något som verkar lite skumt.
När jag till exempel berättar för någon att vi tänkt göra något eller testa något speciellt och får till svar att "så kan man ju inte göra" eller " det där kan man inte tjäna pengar på" så tar det lite på krafterna. Jag har byggt upp energi för att palla att dra igång ett projekt och helst av allt även avsluta det, och så är det någon som tar en del av den energin genom att vara negativ. Jag har märkt att det är bättre att inte berätta för någon för då får jag behålla min energi.
Så till alla er som tänker "så kan man inte göra" eller "det där kan man inte tjäna pengar på" säger jag bara: JAG KAN!!!

onsdag 3 september 2014

Ringblommor är bra till mycket

Igår så fixade vi klart inne i vedboden så vi kan lägga in veden där på lördag. Så här blev det till slut:


När vi var på Gotland i somras så besökte vi en liten gårdsbutik där de sålde bl.a. läppbalsam gjort på ringblomma. Jag tyckte den var väldigt bra. Och ibland går inte hjärnverksamheten fort, men idag, typ 2 månader senare, kom jag ju på att jag kunde göra det själv, plus att jag faktiskt hade sått lite ringblommor i våras. Jag gick in och hämtade in blommorna och har nu tagit första steget för att kunna göra salva av ringblomman. Jag har lagt ner blommornas blad i olivolja. Man kan ta olivolja eller rapsolja eller något liknande. Men jag hade bara olivolja hemma, så det får bli bra.
Jag klippte också av lite från lavendeln och gjorde samma sak. Vi får väl se om det funkar.

Burkarna ska nu stå på ett ljust ställe i några veckor. Svårt att veta hur många veckor eftersom i de instruktionerna jag hittat står det lite olika. Men jag låter det nog stå i 3 veckor. Sedan ska jag blanda det med smält bivax. Det blir spännande!



Igår började jag jobba med ZuperClip ( www.zuperclip.com ) kl 9:00, ni vet mina hårnålar som jag säljer. Jag skulle göra en liten katalog med bilder så mina kunder och potentiella kunder kan se vad de köper för något. Men det var inte det lättaste. 
Eftersom jag inte är stormrik så kan jag inte bara gå till en fotograf som fixar ett gäng foton åt mig med perfekt ljus och allting. Utan då får jag vara amatörfotograf och försöka få ihop något ändå. För det kan ju inte vara meningen att man ska vara rik redan innan man startat firma. 
Det blir säkert finare kataloger ju mer tiden går och ju mer hårnålar jag säljer. :) 
Jag var klar ungefär 16:30 igår och då var jag helt mör. Så idag ska jag bara koncentrera mig på gården. Jag ska klippa gräset och fixa och greja! 
Ha det gott!

tisdag 2 september 2014

Dammigt värre

På lördag ska vi få 10 kubik ved tippat på gårdsplanen så i kväll efter att David kom hem från jobbet så har vi rensat och röjt i vedboden.
När vi flyttade in så låg det bara e stor dammig hög med både flis, bark och små vedträn i en riktig röra på vedbodsgolvet. Då, när vi var riktiga rookies på att elda så tog vi bara det vi hittade. Vi hade inte så mycket ved då heller.
Här ska ni få se före och efterbilder:


Här var det en riktig röra, som ni s

 

Jag gräver bort en av högarna och slänger skräpet på en hög som vi ska elda upp sen.
 Det var dammigt, vill jag lova!

I morgon ska ni få se hur det blev! :)
Sov så gott!



Borta bra men hemma bäst

Borta bra men hemma bäst!
Är det inte så?

I helgen har jag, David och lilla Ody varit uppe i Mora hos mina sysslingar. 
Vi åkte på förmiddagen på torsdagen och åkte till Wij Trädgårdar. Om man är intresserad av odling så är det ett riktigt inspirerande ställe. Vi gick runt där en lång stund och tittade vad de odlade och vad de odlade tillsammans. 
Så nu är vi riktigt inspirerade och vill bara börja fixa och greja hemma. 


De hade riktigt imponerande komposthögar bakom det superstora grönsakslandet. Och mitt i komposthögarna växte zuchini och olika pumpor. Vi har ju lagt vår kompost i hörnan under ett träd. Men det sägs ju att en fin komposthög ska man vara stolt över, så v får väl sluta gömma komposten. :)


De hade gjort en lite rolig grej bakom komposterna. Det stod i metall, "Don´t underestimate dirt".
Och det ska vi tänka på. 




På Wij Trädgårdar hade de en så otroligt fin damm också. En sådan vill vi ha. Vi får väl spara bilden och titta på den sen när det blir dags att börja gräva.

Efter besöket på Wij Trädgårdar åkte vi vidare mot Mora. Istället för att åka tillbaka till en stora vägen så tänkte jag att det är roligare att åka småvägar till Mora. Men det ska man INTE göra!
Det började med att det stod en orange skylt som sa: "Mycket begränsad framkomlighet. Välj om möjligt annan väg".
Äh! Hur svårt kan det vara att köra där, tänkte jag och körde på. Och det fick jag ju äta upp. Det var många mil och många sura miner medan vi körde på en väg som hade skalats på asfalt och under låg stora, taggiga stenar så bilen skumpade åt alla håll och det dånade inne i bilen. Då var jag inte på bra humör. När vi kom fram till någon by så trodde vi att det äntligen var slut. Men där stötte vi på ännu en liknande skylt. Då körde vi ut på den stora vägen och körde ner till Falun och sedan norrut.
Som tur är kan man ju skratta åt det efteråt, men fy så skönt det var när det var över. Jag tyckte så synd om bilen också. Den fick verkligen jobba!

Vi hade, trots den hårda vägen dit, en superhärlig helg i Mora med kräftskiva, svamp och bärplockande i skogen och massa mys med släkten. :)
Hur som helst så är ju hemma helt klart bäst, men trots det så kan jag inte sluta att längta lite tillbaka. Dalarna är något speciellt. :)

Ha en härlig dag! Kramar från Anneli