Är det inte så?
I helgen har jag, David och lilla Ody varit uppe i Mora hos mina sysslingar.
Vi åkte på förmiddagen på torsdagen och åkte till Wij Trädgårdar. Om man är intresserad av odling så är det ett riktigt inspirerande ställe. Vi gick runt där en lång stund och tittade vad de odlade och vad de odlade tillsammans.
Så nu är vi riktigt inspirerade och vill bara börja fixa och greja hemma.
De hade riktigt imponerande komposthögar bakom det superstora grönsakslandet. Och mitt i komposthögarna växte zuchini och olika pumpor. Vi har ju lagt vår kompost i hörnan under ett träd. Men det sägs ju att en fin komposthög ska man vara stolt över, så v får väl sluta gömma komposten. :)
De hade gjort en lite rolig grej bakom komposterna. Det stod i metall, "Don´t underestimate dirt".
Och det ska vi tänka på.
På Wij Trädgårdar hade de en så otroligt fin damm också. En sådan vill vi ha. Vi får väl spara bilden och titta på den sen när det blir dags att börja gräva.
Efter besöket på Wij Trädgårdar åkte vi vidare mot Mora. Istället för att åka tillbaka till en stora vägen så tänkte jag att det är roligare att åka småvägar till Mora. Men det ska man INTE göra!
Det började med att det stod en orange skylt som sa: "Mycket begränsad framkomlighet. Välj om möjligt annan väg".
Äh! Hur svårt kan det vara att köra där, tänkte jag och körde på. Och det fick jag ju äta upp. Det var många mil och många sura miner medan vi körde på en väg som hade skalats på asfalt och under låg stora, taggiga stenar så bilen skumpade åt alla håll och det dånade inne i bilen. Då var jag inte på bra humör. När vi kom fram till någon by så trodde vi att det äntligen var slut. Men där stötte vi på ännu en liknande skylt. Då körde vi ut på den stora vägen och körde ner till Falun och sedan norrut.
Som tur är kan man ju skratta åt det efteråt, men fy så skönt det var när det var över. Jag tyckte så synd om bilen också. Den fick verkligen jobba!
Vi hade, trots den hårda vägen dit, en superhärlig helg i Mora med kräftskiva, svamp och bärplockande i skogen och massa mys med släkten. :)
Hur som helst så är ju hemma helt klart bäst, men trots det så kan jag inte sluta att längta lite tillbaka. Dalarna är något speciellt. :)
Ha en härlig dag! Kramar från Anneli
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar